Hör mig viska - Mons Kallentoft
"Han får inte ge vika för allt det som han känner, och han vet att en människas försvinnande kan få alla människor att försvinna, att en far som mister sin dotter, kan göra att en annan dotter mister sin far, och han sluter ögonen, jag har fel, fel, han biter ihop, håren reser sig på hans armar och han pressar tillbaka tårarna som samlas bakom ögonlocken, och så lämnar han bilen, sätter sig i skuggan på hotellets terrass och dricker flera koppar kaffe, försöker reducera sig själv till handling, men hur ska han handla?" Tim har inte gett upp, och inte tänker han göra det heller. Emme är där ute någonstans. Han trodde att han funnit svaren till vad som hänt henne, men allt hans arbete hade lett honom fel och nu är han tillbaka på ruta ett. Mer beslutsam än någonsin ger han sig återigen i kast med att söka efter sin dotter, och denna gång blir han en åtråvärd bricka i ett spel där människohandel visar sig från sin allra mörkaste sida. Se mig falla, och nu Hör mig visk